Som studerande på högskola eller universitet kan du maximalt få 10 016 kr (2017) per fyraveckorsperiod i bidrag och lån. Det är ingen större inkomst och många kan ha svårt att få ekonomin att gå runt. En del jobbar extra medan andra får tillskott från föräldrar för att klara alla utgifter.
Känner du att studiestödet inte räcker till kan det vara en idé att du sätter dig ner och analyserar din ekonomi. Det kan mycket väl vara så att kostnaderna för boende, transporter, kurslitteratur, med mera, äter upp stora delar av utbetalningarna från CSN, men det kan också vara så att du har pengar att spara på att göra smarta val. Här är några enkla knep att använda i vardagen för att stärka studentekonomin.
Tänk ekonomi
Det kan vara en lite obekväm sak att sätta sig ner och börja klura på vart pengarna tar vägen. Många är till och med lite rädda för att börja tänka i ekonomiska termer istället för att bara låta livet ha sin gilla gång. Den som börjar analysera sin privatekonomi kommer dock att få stora fördelar. För att ta till en metafor kan ekonomin liknas vid en trädgård. En trädgård som inte sköts om kommer förmodligen efter ett tag att bestå endast av maskrosor.
Att anlägga ett mer ekonomiskt tänkande behöver inte vara särskilt svårt. Det gäller bara att tänka till inför varje inköp och analysera varje faktura/räkning.
Tips: Fundera gärna kring vad prylar, kläder, kurslitteratur egentligen kostar per användning eller timme. Köper du en jacka för 1500 kr kommer den första användningen att kosta dig just 1500 kr medan du vid den andra användningen har halverat kostnaden till 750 kr. Planerar du inte att använda den särskilt ofta blir kostnaden per användning mycket hög.
Gör en budget
Att göra en budget är standardtipset för att stärka ekonomin och det med all rätt. Budgeten är ett verktyg för att styra pengarna dit de gör mest nytta och det ger automatiskt fördelar.
Att göra en budget är inte svårt. Det handlar egentligen bara om att se vart pengarna tar vägen idag och göra ändringar så att ekonomin i framtiden ser ljusare/roligare/mer gynnsam ut. När du gör din budget, se till att vara ärlig mot dig själv och glöm inte någon kostnad. Köper du kaffe på universitet varje dag? Det blir ganska många kronor per månad. Köper du all din kurslitteratur ny istället för att låna, kopiera eller köpa begagnat? Genom att dra upp en budget får du ramar att hålla dig inom för att klara studentekonomin på ett bättre sätt.
Se upp med de fasta kostnaderna
Rörliga kostnader för exempelvis mat kan du enkelt kontrollera. Fasta kostnader är emellertid just fasta och opåverkbara. Typiska fasta kostnader i ett studenthushåll är bredband, TV-avgift, mobilabonnemang, tidningsprenumerationer och försäkringar. Har du bil har du rejäla fasta kostnader även för den.
Om du räknar ihop alla fasta kostnader kommer du förmodligen upp i en relativt stor summa relativt din inkomst från CSN. Du gör därför klokt i att gå över dessa kostnader med lupp – här finns nämligen ganska mycket att spara. Har du ingen TV? Då behöver du heller inte betala TV-avgift. Kan du välja ett billigare mobilabonnemang? Behöver du verkligen morgontidningen, hur förmånlig din prenumeration än må vara? Behöver du bilen eller klarar du dig med cykel eller kollektivtrafik?