När du tar ett lån ikläder du dig skyldigheten att betala amorteringar och ränta. Amorteringar är rena återbetalningar av beloppet du lånar, medan räntan är priset du betalar till långivaren. Det hela är ganska enkelt egentligen; du använder ju långivarens pengar och för det ska ersättning utgå.
Räntan på ett lån beräknas utifrån en lång rad olika parametrar. De två viktigaste för de typer av lån en studerande kan ha behov av, är långivarens risk och långivarens krav på avkastning, eller vinst med andra ord. Andra faktorer att räkna med är kostnaderna långivaren har för att i sin tur låna in till utlåningen samt likviditetsrisken. Utifrån detta är det ganska enkelt att göra en matris över hur ränta räknas för olika lån.
| CSN-lån | Blancolån | Mikrolån |
| Inget krav på avkastning Mycket låga inlåningskostnader Låg risk i och med lång återbetalning |
Högt krav på avkastning Medelhöga inlåningskostnader Medelhög risk |
Högt krav på avkastning Höga inlåningskostnader Hög risk |
| Låg ränta | Medelhög ränta | Hög ränta |
Ränta på olika slags lån
Nedan ska vi exemplifiera något kring uppgifterna i tabellen ovan och ge mer exakta siffror på räntesatserna.
Blancolån
Studerande har två varianter av blancolån att välja mellan, nämligen dels det klassiska privatlånet, och dels skräddarsydda studentlån. Det kan vara svårt för en student att bli beviljad ett vanligt privatlån, detta på grund av inkomstsituationen, och blir lånet beviljat kommer räntan förmodligen att bli förhållandevis hög. Risken är helt enkelt ganska stor för långivaren. För ett privatlån idag är räntespannet i storleksordningen 3-30% och de lägsta räntorna kan inte erbjudas studerande.
Studentlån kan å andra sidan löpa med mer fördelaktig ränta jämfört med ett vanligt privatlån. Till exempel erbjuder SEB en ”fast” ränta på 6,5%.
CSN
I november varje år bestämmer regeringen en basränta för CSN-lånen. Den utgörs av ett genomsnitt av statens kostnader för att låna för de tre senaste åren. Denna ränta appliceras på studieskulden vid ingången till det nya året och resultatet tillsammans med amorteringen blir det årsbelopp som ska betalas. Återbetalningen sker med fyra gånger per år. I tillägg påförs också ett uppräkningstal på årsbeloppet. Det ska vara på högst två procent per år.
Statens kostnader för att låna följer marknadsräntorna. Är de låga blir också statens kostnader låga, och det avspeglar sig i CSN:s basränta. Med sjunkande marknadsräntor sedan 2009 har också studielåneräntan stadigt sjunkit . År 2009 var den 2,50% medan den är 0,60% för 2016.
Mikrolån
Mikrolån, såsom smslån och kreditkonton, är mycket riskfyllda erbjudanden från långivarna. Dessutom finns höga krav på avkastning eftersom långivarna normalt inte har några andra finansiella verksamheter som kan balansera risk/avkastning. Detta gör att räntorna blir av det högre slaget.
Mikrolån av typen smslån och liknande löper med månadsräntor på i genomsnitt 10-15% och en effektiv ränta på flera hundra procent. Mikrolån kostar en del och bör inte vara det första valet om det är tomt i plånboken.
Avdragsgilla räntor
Grundregeln inom lån och krediter är att alla räntekostnader är avdragsgilla till 30% mot debiterad skatt. Ett av de mycket få undantagen gäller just lån för studenter och mer specifikt studielån som betalas ut av CSN. Det finns ingen möjlighet att göra avdrag för räntekostnaderna för CSN lån i deklarationen. I gengäld är räntan på CSN-lånet extremt låg. På ett sätt kan man säga att nackdelen med icke avdragsgilla räntor mer än väl vägs upp av fördelen med den låga räntan.
För andra lån som är öppna för studerande att ansöka om, såsom blancolån/studentlån och mikrolån, gäller grundregeln emellertid fullt ut. Detsamma gäller räntor på avbetalningsköp av datorer, möbler, med mera.